Bilden är från igår kväll.

Idag har älsklingen gått 9 dagar (v. 41+1) över tiden.
Natten har varit hyffsat bra, ganska okej med sömn... Jag gick till jobbet som vanligt och allt var bra fram tills lunch, då ringde Mia hemifrån... hon mådde inte bra och hade hemska värkar, så... jag åkte hem direkt.

När varken värktabletter och/eller varm dusch hjälpte så åkte vi in till förlossningen (efter att ha pratat med dom)... När vi kom dit så gjordes det CTG och togs blodtryck som vanligt... Mätningarna var la inte helt hundra okej tyvärr, men tydligen mår bebisen bra, så... då får man la lita på personalen.

Då Mia (enligt barnmorskan och en läkare som knappt kan uttrycka sig på svenska) inte helt är i förlossningsstadie riktigt än, och bebisen mår bra, så vill dom inte sätta igång nått utan "ge" hennes kropp resterande 5 dagar (innan v. 42) på sig att "komma igång" själv... innan dom måste börja testa och mäta fostervatten.

Älsklingen har sovit mestadels av kvällen nu... värkarna tar på krafterna. Lider me henne!
Det är fruktansvärt jävla jobbigt att se henne lida som hon gör, och inte ett skit kan man göra nått åt det utan att vara där och stötta. Det suger fanimej!

Nu hoppas jag mest på att förlossningen ska ta fart så fort som möjligt, och bli över, så hon slipper lida mer... och vi kan mysa med den lill* envetna busungen.