Jason fick åka ambulans
Jason sitter i en sele, i mitt knä, på britsen i ambulansen.
Fy faan vilken hemsk kväll vi hade igår... Usch!
Vid 18-tiden igår kväll, precis när jag börjat skära grönsaker för att göra kvällsmat, så ringde Mias telefon... det var mormor som sa att Jason hade fått en allergisk reaktion, troligtvis på ägg i pannkakorna. Han var helt rödflammig och varm. Morfar körde genast in dom till stan där vi mötte upp på vårdcentralen (Tack!).
Han var nu knallröd som en kräfta, svullen, skållhet och var i allmänt chocktillstånd. Andningen var tung (samma tillstånd som jag själv får vid allergiska reaktioner), han ville inte ens ha nappen i. Snacka om att man blev nojig!
(Då "vår" vårdcentral hade stängt så fick vi åka till den allmänna mottagningen... Ååååh... jag måste ju säga att mitt tålamod testades ytterligare en gång av en allmänläkare... jävlar vilken nonchalant och spydig jävel! Han var definitivt ingen allergiläkare - jag har levt med allergier i 30 år... ja ni förstår nog säkert vad jag tycker om saken då han inte ens lyssnade, utan i stort sett tjafsade emot mig istället... *morr* Mia fick lugna ner mig!)
Jason fick tillslut lite flytande medicin efter att han snabbt blivit undersökt. En ambulans beställdes för snabb transport till barnakuten i Halmstad. Jag fick sätta mig på britsen och ifördes en sele där Jason sen placerades i. Jävligt smart lösning för barn faktiskt.
Lilleman i ambulansen... Det syns hur röd och svullen han var här över hela kroppen... :(
Väl på akuten i Halmstad blev vi väl bemötta direkt, det togs puls och blodtryck på lilleman... Det var lättare sagt än gjort då sladdarna är roligare att leka med än att bara låta va ifred... Alla värden såg bra ut och andningen var mycket bättre, inget konstigt hördes på lungorna, rodnaden och svullnaden började också gå ner...
Efter undersökningen fick vi vänta en stund på läkaren... då passade Jason på att charma alla sköterskorna med sitt goa smajl, springa runt i korridoren samt leka med de flesta grejerna i lekrummet. Han kändes nu rätt okej igen. :)
Teddybjörnen som Jason fick av ambulanspersonalen. Tack så mycket!
Läkaren kom, han lyssnade på vad som hade hänt... Lyssnade! Utan att argumentera. Det gick att föra en bra konversation med honom... precis som med Mats (Jason och min allergi-/barnläkare på vårdcentralen hemma).
Han undersökte lilleman och beslutade efter att vi pratat lite att ta ett snabbt blodprov som skulle ge svar på några dagar. Sen ville han att vi skulle ses igen om 6 veckor, då ville han ta ytterligare prov för att se om han ärvt mina födoämnesallergier eller om det var något annat som utlöst den kraftiga reaktionen.
Vi (Jason) fick stanna kvar 4 timmar för observation... Och efter att ha fått en ny blöja samt lite välling av sköterskorna så somnade han som en stock i (den sterila, kala och kalla) spjälsängen som ställts in på rummet.
Här sover han gott och mår bra igen.
Strax efter tolv var vi hemma igen... Tog ett tag innan jag själv kunde komma till ro och gå o lägga mig... Fy faan va det har yrt runt många tankar i huvvet på en när nått sånt här händer... Speciellt då man själv är så känslig när det gäller vissa födoämnen och vet hur snabbt det kan gå illa... riktigt illa!
Ska bli intressant och se vad blodprovet ger för resultat och hur uppföljningen kommer att ske. Jag kommer oavsett kräva en full utredning på om han är allergisk, och exakt emot vad i så fall.
Tack alla inblandade för hjälpen! - speciellt momo som följde efter i vår bil och stannade med oss hela natten.
Idag mår han bra igen och busar o leker som vanligt.
Vi (Jason) fick stanna kvar 4 timmar för observation... Och efter att ha fått en ny blöja samt lite välling av sköterskorna så somnade han som en stock i (den sterila, kala och kalla) spjälsängen som ställts in på rummet.
Här sover han gott och mår bra igen.
Strax efter tolv var vi hemma igen... Tog ett tag innan jag själv kunde komma till ro och gå o lägga mig... Fy faan va det har yrt runt många tankar i huvvet på en när nått sånt här händer... Speciellt då man själv är så känslig när det gäller vissa födoämnen och vet hur snabbt det kan gå illa... riktigt illa!
Ska bli intressant och se vad blodprovet ger för resultat och hur uppföljningen kommer att ske. Jag kommer oavsett kräva en full utredning på om han är allergisk, och exakt emot vad i så fall.
Tack alla inblandade för hjälpen! - speciellt momo som följde efter i vår bil och stannade med oss hela natten.
Idag mår han bra igen och busar o leker som vanligt.
Hallå på dig Henke!! Ja, när våra små "guldklimpar" blir dåliga är man inte så tuff....Ta hand om varandra och hoppas att ni får en härlig helg tillsammans! Vincents Ambus nalle är fortfarande hans "bästa nalle" finns alltid när han behöver en varm o go nalle....och han berättar stolt när och varför han fick den.
Ha en bra fredag!!
Postat: 2010-09-03 kl. 09:09:19